Lille Alfons


Här har vi en liten fisi och en stor fisi:)



Detta är min farmors lilla älskling. Efter allt som har hänt på sista tiden så behöver hon verkligen en fin liten kille som Alfons. En liten busig svensk/dansk gårdshund.
Pappa ringde mig idag och sa att Alfons hade blivit så stor så stor och att han och Anya nu fajtas om att man inte får lov att stå på bordet. Han må vara en liten hund men en stark vilja har han och kul är det att hoppa runt på möblerna. Jag ska snart få komma hem och hälsa på dom igen...nästa vecka så är jag hemma och pussar på både Anya och Alfons:)


Första grillningen, enda grillningen...

För några veckor sedan, när jag hade lite extra tid till handa, grillade jag och Danne med hans vän ifrån Kos.
Elin, som hon heter, och hennes pojk kom hit och grillade på vår innegård. På grillen som våra grannar vänligen lånade ut till oss.

Det var en underbar grillning som Danne hade styrt upp och en underbar kväll tillsammans med dessa två
gäster, vi hade riktigt roligt ända in i det sista.

Det enda jag känner är att det har blivit för lite grillning för mig. Från då till nu....
Dock blir det svårt att toppa förra grillningen. Men jag ska nog ge det ett försök!
När jag har tillgång till trädgård och grill = Halmstad....
Tur att vi snart tar oss hemmåt då. Jag kan inte ens böra beskriva hur struligt det har
varit i Malmö stad. Men snart är det också ännu ett fördigskrivet kapitel.




Ajdå!

Snacka om otur med stylist!



80-talet men ändå!


Jag saknar dig...

Jag saknar min lille Apya,
han fick en stor plats i mitt hjärta och den platsen kommer föralltid att vara hans.


Snacka om magi

Mest troligt så är denna killen mega akobatisk,
 men samtidigt så är hans överkropp för kort på något vis.

Bra är det i alla fall!


Lille Lenny..


Lille Lenny... Min chefs hund. Han är en sån liten fisis.. Jag hoppas snart att vi får passa honom igen.
Det tror jag att lilla plutten hade gillat;)

Scones

Med ost på toppen..mmmmmuuums!

Ostscones helt enkelt. Mycket gott måste jag säga. Jag och Danne var ju rätt trötta i måndags så vi orkade inte laga mat. Till middag blev det thailändskt så att säga. Och till kvällsmat blev det Scones ala Jess ;)

Danish Dj Awards



Jag hade vunnit biljetter till detta härliga event. Så då tänkte jag och Danne att varför inte? Vi var ju ändå lediga på måndagen. Så jag och min sköne man körde all in med lite jägershots och öl i pappväska;) Det var faktiskt väldigt spännande att hänga på men vi stannade inte hela kvällen. Det blev helt enkelt för enformigt. Men kvällen slutade inte för det. När Danne och jag lämnade eventet med ungefär 100 miniprover från hugoboss fortsatte kvällen på Rosie. Vi tog in en flaska, sedan tog mina kollegor in en flaska....
Vi kom väl inte hem så tidigt som vi hade hoppats på kan vi väl säga:)
Men det var en oväntat roligt kväll, Tack älskling!


http://www.ddja.dk/


7.30 på morgonen

När man kommer till Köpenhamn efter en 30 minuters lång tågtur och det stockas upp med folk i den trånga lilla rulltrappan på halvfart som leder upp till marknivå, så är det inte okey att stå längst upp i rulltrappan och dela ut flyers och stocka det mänskliga arbetstrafiken! Man gör helt enkelt inte det klockan 07.30 på morgoen! Möjligtvis två meter vid sidan om om man absolut måste dela ut flyers så tidigt på morognen. Men inte mitt i vimmlet av människor som ska upp och iväg!

Att dansa på jobbet i en tigerdräkt

Det kanske låter som en bra ide, men det är det inte alltid!

I fredags skulle vi ha djungeltema på jobbet. Jag trodde att jag skulle få stå i en jane-dräkt i baren under hela kvällen. Istället får jag i uppdrag att dansa runt som en tiger och dela ut godis till gästerna. Allt går verkligen jätte bra, det är jag och Kasper som kör. Han har då en elefant dräkt på sig.
Under kvällen ser vi till att vara precis överallt. Ute, inne, på baren nere, på baren uppe. Vi dansar runt bland folk och dansar med folk. Vi var jävligt grymma helt enkelt.

Men så händer det...
Jag känner att en kund drar mig i svansen. Jag står på baren och måste vända mig och och huka. Det som händer då är att mitt ben glider av baren och kilas fast mellan bardisken och det metallhandtag som löper runt baren. AJ!
Det gjorde sjukt ont. Som tur var kom jag upp ganska lätt, sedan var det raka vägen in till kontoret. Vi behövde ju se vad som hade hänt med knät.
Det var en svullnad som jag aldrig tidigare sett. Men jag hade bara ont i sjävla svullnaden. Inte i musklerna eller skelettet. Så jag la på lite is, lindade några handdukar väldigt hårt om knät och fortsatte kvällen i min tigerdräkt.
Jag hoppade ju såklart inte runt, men jag dansade lite lätt och roade folk.

Dagen efter åkte jag upp till akuten, bara för att vara säker på att inget allvarligt hade hänt. Och det hade det ju inte heller. Knät hade bara fått en rejäl smäll, som tur var!


Här har svullnaden gått ner lite. Men det kommer nog bli ett saftigt blåmärke efter detta!

Så tänk efter innan ni hoppas i tigerdräkten, det är kanske inte alltid den bästa ideen. Särskilt en dräkt med huva där man inte ser någonting!

Vem kan gå längst...



Japp detta är vår nya "to-do".
Att gå minst 10 000 steg varje dag och helt enkelt fösöka slå varandra i flest steg.
Egentligen är det inte särskilt fina priser, men det haldlar inte om det. Detta är för att skapa ren tävlingskänsla och motivation på Kungsgatan 18b!
Vi missade lite denna veckan som gick, bara för att Danne är i Prag och jag var hemma på Apyas begravning.
Men ny vecka - nya tag! Jag ska vinna detta!

Grattis på födelsedagen Apya

För många är första april känt som en skojig dag då man har full rätt att dra dom råaste skämten.
För mig är det min älskade farfars födelsedag. Min farfar som jag förlorade den 12 mars i år.

Hade hans kropp bara orkat lite till så hade han varit 69 fyllda år idag. Men livet har sin gång..
Ingen kunde veta att min lille Apya plötsligt skulle försvinna för alltid.
Att han skulle drabbas av sprucken kroppspulsåder helt ensam ute i sin fiskebåt..

Begravningen var i torsdags, den 29e.
Det var inte en lätt begravning. Men det var en fin sådan. Och att jag fick hålla en
liten dikt gjorde att det kändes väldigt personligt. Plus att min fina vän Julia sjöng två vackra sånger
för oss. Och kyrkan var så full att det stod folk längs väggarna.
Till och med mottagningen efter begravningen visade hur mycket folk min farfar hade berört. Vi hade dukat för 100 perosner och alla platser var tagna. Det är helt otroligt. Jag har aldrig sett så mycket folk på en begravning.


Grattis Apya, jag hoppas du har en fin födelsedag någonstans högt över molnen.




Danska deklarationen

Nu börjas det igen. Deklarationerna börjar rulla in. Först ut är den danska.
Jag ska sätta mig och räkna ut exakt hur jag pendlade och hur mycket avdrag jag ska ha.
Vi ska se hur detta slutar. Det som också är jobbigt är att man måste spara och dokumentera
allt av resekvitton i tre hela år. Ifall dom skulle vilja kika lite senare, något som jag är mindre glad över
att höra. Jag har gott om folk som vill ändra och kika lite i mitt skatteuppgör från Norge jag behöver inga danska näsor där!

Just nu sitter jag hos min Anya med Annica.
Jag fick ledigt i lördags och bestämde mig för att jag kunde ägna min lediga tid till att besöka familjen. Nu
när allt har blivit som det har blivit.

Vi tänder ljuset varje dag och pratar om vår kära Apya varje dag. Det är precis vad jag behöver just nu.
Låta såren läkas med salvan av familj. Det kommer nog ta ett tag innan jag verkligen förstår att han inte kommer tillbaka. Det är då jag kommer få se tillbaka bland alla fina minnen.
Tack och lov för att det finns fina minnen.

Min fina Apya

I måndags, den 12 mars, förlorade jag min Apya. Nu, tre dagar senare, känns det fortfarande overkligt.
Han var den bästa farfar ett barnbarn kan ha. Alltid full fart, en stor envishet men med ett enormt hjärta och den ständiga viljan att göra alla glada. Det ploppade alltid upp nya ideér som skulle sättas i verket omedelbart och Apya var aldrig den som tog ett steg tillbaka.
Han och Anya, min farmor, kom till Sverige i väldigt ung ålder. Inann dom kom till Sverige bodde de i en liten by, Ivanovo, i Serbien. Anledningen till att dom kom till Sverige var för att det var väldigt fattigt i dessa områden. Och under den tiden sände Sverige efter arbetare från södern.

Min farfar och farmor tillhör den gruppen av invandrare som man bara inte kan sluta att beundra. 
Dom har byggt upp ett så otroligt liv tillsammans. Allt började på ett tegelbruk och efterhand tog dom sig längre och längre fram. Jag är så otroligt stolt över den vägen de har vandrat och över allt som de har skapat. 
Min farfar var helt klart envis, med en envishet som aldrig gav upp. Den envisheten som man ibland kunde irritera sig på men samtidigt den som tog Anya och Apya så långt.

Idag har dom allt - Två barn med fyra barnbarn - Ett stort hyreshus och en stuga - Två bilar och en båt.
Men det största dom har skapat är en stor högljudd familj, alla med sin knasiga livshistoria och alla samlade kring det stora matsalsbordet i storarummet, där för att alltid stanna.

Det enda som saknas nu är vår fina farfar, pappa, farbror, bror, make och Apya!
Vi kommer alla att sakna dig så otroligt mycket och jag vet att du har satt ett vackert spår i mångas hjärtan,
det var helt enkelt sådan du var.









Du tog plats. Du styrde. Du ställde.
Men på Ville du aldrig skällde.
Att borra banka och snickra
var inte för att oss smickra.
Att din röst alltid var störst
var inte för att du satte dig själv först.

Ditt sinne var fullt av energi
det var nästan så att du aldrig kunde låta bli
att alltid ha oss som projekt.
även om vissa saker lät lite suspekt.
Du älskade alla av hela ditt hjärta
det är därför vi nu känner sån smärta.

Sov gott, vila i frid farfar min
Det är svårt att tänka sig, att ta in
Men nu snickrar du på annan plats
och styr och ställer i eget palats
Någonstans dit vi inte kan gå
långt bort dit bara våra hjärta kan nå.
Jag längtar tills jag återigen får höra dig tala
Kära Apya, vi ses i Nangijala.






Det tunga alteleriet!


Nu ska vi prova en annan metod. Tack för alla ideer. Löksallad har jag redan konsumerat, det är dags för whiskyn. Jag är ingen whisky drickare så vi får se hur detta går. Botten upp!


Speed

Jag behöver hjälp till att bli bättre nu bums. Förutom att poppa panodil, halstabletter, nässpray, apelsiner, teer, vitaminer och vila - vad gör att man skakar ur baskiluskerna ur kroppen? Jag har verkligen inte tid till att vara sjuk. Mest för att jag sätter mina kära arbetskamrater i skiten. Så snälla om någon har ett dunder knep, feel free to tell!
Jag åt världens största soppa igår också. Det hjälpte lite men sen bums tillbaka till förkylningsdvala. Usch!
Jag kanske borde göra en ordentlig soppa med lök, potatis och morot. Det borde väl vara en bra kvällsmat eller?



Sjukling

Idag är andra dagen jag är hemma ifrån jobbet. Det är sjukt jobbigt alltså. Många kanske tycker att det är skönt att få vara hemma för ett tag, men jag håller på at bli tokig. Jag har pepprat mig full med vitaminer och apelsiner och teer. Panodil är också en god vän, men jag har undvikt att överkonsumera. Håll tummarna för att det blir bättre imorgon så att jag kan gå till jobbet! Vi har egentligen inte ens personal till att jag ligger hemma sjuk, så jag vill passa på att tacka tjejerna på jobbet som jobbar dubbelt så hårt för att jag ska få ligga på soffan. Tack tjejer!

Farväl min vän

I helgen har jag varit och sagt hejdå till min älskade Sofie. Som nu flyttar till Australien med sin man. Jag hoppas verkligen att dom får kanonkul! Jag kommer sakna henne här hemma. Men trots att hon är långt borta kommer hon alltid att vara nära:)


Vi hade en kanon löredag - Julia, Ella, Sofie och jag! En dag då vi "intensivumgicks".
Tack mina prinsessor för att ni fyllt mig med ny energi. Nu klarar jag av ännu en period med
press och stress och allt vad som erbjuds;)




Absolut


Jag har gjort iordning Dannes samling.

För Danne

Han som vann monopol mot mig.
Vi klassade ut Julia och Alexander först, sen rök jag.
Men eftersom det var min första gång är jag nöjd.



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0