Danska deklarationen
Jag ska sätta mig och räkna ut exakt hur jag pendlade och hur mycket avdrag jag ska ha.
Vi ska se hur detta slutar. Det som också är jobbigt är att man måste spara och dokumentera
allt av resekvitton i tre hela år. Ifall dom skulle vilja kika lite senare, något som jag är mindre glad över
att höra. Jag har gott om folk som vill ändra och kika lite i mitt skatteuppgör från Norge jag behöver inga danska näsor där!
Just nu sitter jag hos min Anya med Annica.
Jag fick ledigt i lördags och bestämde mig för att jag kunde ägna min lediga tid till att besöka familjen. Nu
när allt har blivit som det har blivit.
Vi tänder ljuset varje dag och pratar om vår kära Apya varje dag. Det är precis vad jag behöver just nu.
Låta såren läkas med salvan av familj. Det kommer nog ta ett tag innan jag verkligen förstår att han inte kommer tillbaka. Det är då jag kommer få se tillbaka bland alla fina minnen.
Tack och lov för att det finns fina minnen.
Min fina Apya
I måndags, den 12 mars, förlorade jag min Apya. Nu, tre dagar senare, känns det fortfarande overkligt.
Han var den bästa farfar ett barnbarn kan ha. Alltid full fart, en stor envishet men med ett enormt hjärta och den ständiga viljan att göra alla glada. Det ploppade alltid upp nya ideér som skulle sättas i verket omedelbart och Apya var aldrig den som tog ett steg tillbaka.
Han och Anya, min farmor, kom till Sverige i väldigt ung ålder. Inann dom kom till Sverige bodde de i en liten by, Ivanovo, i Serbien. Anledningen till att dom kom till Sverige var för att det var väldigt fattigt i dessa områden. Och under den tiden sände Sverige efter arbetare från södern.
Min farfar och farmor tillhör den gruppen av invandrare som man bara inte kan sluta att beundra.
Dom har byggt upp ett så otroligt liv tillsammans. Allt började på ett tegelbruk och efterhand tog dom sig längre och längre fram. Jag är så otroligt stolt över den vägen de har vandrat och över allt som de har skapat.
Min farfar var helt klart envis, med en envishet som aldrig gav upp. Den envisheten som man ibland kunde irritera sig på men samtidigt den som tog Anya och Apya så långt.
Idag har dom allt - Två barn med fyra barnbarn - Ett stort hyreshus och en stuga - Två bilar och en båt.
Men det största dom har skapat är en stor högljudd familj, alla med sin knasiga livshistoria och alla samlade kring det stora matsalsbordet i storarummet, där för att alltid stanna.
Det enda som saknas nu är vår fina farfar, pappa, farbror, bror, make och Apya!
Vi kommer alla att sakna dig så otroligt mycket och jag vet att du har satt ett vackert spår i mångas hjärtan,
det var helt enkelt sådan du var. 
Du tog plats. Du styrde. Du ställde.
Men på Ville du aldrig skällde.
Att borra banka och snickra
var inte för att oss smickra.
Att din röst alltid var störst
var inte för att du satte dig själv först.
Ditt sinne var fullt av energi
det var nästan så att du aldrig kunde låta bli
att alltid ha oss som projekt.
även om vissa saker lät lite suspekt.
Du älskade alla av hela ditt hjärta
det är därför vi nu känner sån smärta.
Sov gott, vila i frid farfar min
Det är svårt att tänka sig, att ta in
Men nu snickrar du på annan plats
och styr och ställer i eget palats
Någonstans dit vi inte kan gå
långt bort dit bara våra hjärta kan nå.
Jag längtar tills jag återigen får höra dig tala
Kära Apya, vi ses i Nangijala.
Det tunga alteleriet!
Nu ska vi prova en annan metod. Tack för alla ideer. Löksallad har jag redan konsumerat, det är dags för whiskyn. Jag är ingen whisky drickare så vi får se hur detta går. Botten upp!
Speed
Jag åt världens största soppa igår också. Det hjälpte lite men sen bums tillbaka till förkylningsdvala. Usch!
Jag kanske borde göra en ordentlig soppa med lök, potatis och morot. Det borde väl vara en bra kvällsmat eller?
Sjukling
Farväl min vän
Vi hade en kanon löredag - Julia, Ella, Sofie och jag! En dag då vi "intensivumgicks".
Tack mina prinsessor för att ni fyllt mig med ny energi. Nu klarar jag av ännu en period med
press och stress och allt vad som erbjuds;)
Absolut
Jag har gjort iordning Dannes samling.
För Danne
Vi klassade ut Julia och Alexander först, sen rök jag.
Men eftersom det var min första gång är jag nöjd.
En helt ledig dag
Jag vaknade av att min underbara man klev in i sovrummet med resväskan. Precis hemkommen ifrån Oslo.
Vi bestämmde oss för att göra en mysig brunch så vi handlade allt vi behövde för några härliga hemma lagade plättar. Men det var tur att vi hade en liten stekpanna, dock inte liten nog. Det blev istället en blandning mellan plätt och pannkaka - plättpannkaka:)
Sen måste ju klart någonting strula varja dag. Vi fick preblem med att betala in hyran. Också en utav anledningarna till att jag inte behåller Danskebank. Men tillslut fick vi styr på det! Så där släppte den stenen.
Sen var den en oredentlig träningsrunda på gymmet. Jag tog verkligen ut mig själv.
Och det var då det verkligen slog mig, jag har ju klart alltid vetat, hur bra jag mår när jag bara släpper allting och låter kroppen reagara av sig. Jag har aldrig tyckt om att springa, men det verkar ha hänt någonting någonstans.
Dumpa ditt anti-depressiva och börja träna!
Nu ska jag laga chilli con carne eller kyckling i ugnen med potatismos. Jag har inte ännu bestämt mig. Det sköna är att jag har gott om tid att fundera, för jag är leeeeediiiiig:)
Och så ska det klart städas lite så lägenheten blir tipp topp! 
En ny tavla
En liten sen födelsedagspresent till Dannes mamma.
Danskebank
NI människor som frivilligt går med i denna bank måste vara tokiga. Speciellt ni som bor i Sverige och har sjuuukt många bättre självklara alternativ. Jag själv har äntligen haft tid till att gå med i Swedbank danmark. Anledningen till att jag har Danskebank är för att jag behövde en bank bums och den låg närmst Ströget helt enkelt. Men nu räcker det! Banken är värdelös, dansk service plus tekninska problem stup i kvarten. Jag har fått nog!
Nu blir det Swedbank rakt igenom. I Sverige, i Norge, i Danmark.
Vad kan gå fel då?
Akta er för denna ikonen, gå aldrig in genom dess portar!!
Här däremot kan du känna dig säker!
