Kaaramell

Jaa... på torsdag har det gått en månad redan.

Så täta är mina uppdateringar, förlåt förlåt. Men det är som att dagarna bara smälter ihop och någonstans, trots min hastiga flytt och mina väldigt snurriga dagar, så finner jag ingenting som jag vill skriva om eller berätta om.

 

Kanske för att jag någonstans innerst inne inte ville lämna Stockholm. Kanske för att jag är otroligt lat. Kanske för att jag har ett minne som en guldfisk. Oavsett vilken så är det skärpning som gäller, jag måste skaffa mig en bättre själv diciplin. Herregud, att blogga är för mig som att föra dagbok. Ibland är det trisst att skriva, men längre fram kommer jag vara så glad för att jag tog mig tid till det. Digital dagbok så att säga.

 

Jag kikade tillbaka på vad som hände för ett år sedan. Exakt idag för ett år sedan hade jag och Tobbe bott ihop i lite mer än två veckor och kommit unferfund med att vi inte gillade samma sallad. Jag bara känner nu i efterhand hur lyckliga både jag och Bobban va när vi fick vår lägenhet i Bergshamra. Det var ju nästan så vi hade minnesstud var söndag och tackade gudarna, så överlyckliga var vi. Ni som någon gång har varit på lägenhetsjakt i Stockholm är dom enda som förstår känslan.

Och nu har vi redan bott ihop ett år och flyttat isär. Jag till Oslo och han ihop med Malin. Overkligt är nog det rätta ordet. Tiden är overklig, hur kan det redan gått ett år?

Här sitter jag i Oslo, tillbaka på Tea Lounge och väntar in hösten...