Kaaramell

Imorgon ska min mormor begravas i Färgaryd. Jag tog tåget hem idag och Danne kommer med morgontåget imorgon. Jag lyckades precis hinna med tåget tack vare Martina. Jag hade ju såklart glömt min väska med kort och smink och allt. Det enda jag hade var en gigantiskt resväska som jag knuffade fram över perrongen. Så Martina fick köpa mig en tågbiljett och lite föda, efterosm jag inte käkat på hela dagen. Min väska anländer imorgon tillsammans med Danne. Men jag har klarat mig bra utan den som tur är.

Så imorgon är det begravning. Det kommer kännas speciellt. Det var längesedan jag var på en begravning nu. Även fast jag varit på mängder med begravningar som barn. Nu är det min kära mormor som ska jordfästas, det är en speciell känsla. Jag har redan gråtit en del så just nu känns det ganska okey. Jag börjar nu mer och mer att förstå att hon faktiskt har somnat in. Men alla känslor avgörs nog imorgon.
Jag kommer sakna min fina mormor till tusen, hon var mer än guld värd.

Emelie och Bella säger på ett sätt också hejdå imorgon då dom flyger till Australien för att stanna. Inte för evigt men från och med nu och framöver. Jag önskar tjejerna lycka till och fullt med kärlek ska jag bringa imorgon kväll när jag hälsar på. Jag kommer sakna mina fina underbara vänner. Men jag måste säga det, trots att jag är så glad över att vara nära dom, har jag också vant mig vid att vara ifrån dom. Jag antar väl att det är vår vänskaps starkaste egenskap.

Nu snart till sängs. Det händer mycket den 3e november.