Austrailian Open

Jag slog på Eurosport idag. För er som inte vet så är inte jag direkt en sportfåne... Men det var ganska mysigt att råka snubbla över tennisen. Den påminner nämligen mig om den gången jag och tjejerna befann oss i Melbourne och lyckades pricka in Austrailien Open.
 
Nostalgi till tusen.
 

Stackars lilla Dino

 
I lördags var jag och Erik på middag hos hans mamma för första gången. Det var jätte mysigt verkligen. Och jag fick för första gången äta äkta hemmagjord paella, lagad av Margarita. :)
 
 
På vägen hem skildes jag och Erik åt. För jag skulle hem till tjejerna och Erik skulle in till stan och säga hej till en polare. Tio minuter efter att vi pussats hejdå, ringer telefonen.
Då är det Erik som skrattar på andra sidan luren och säger: Asså du kan inte ana vad jag precis varit med om!
När han berättar för mig vad som hänt tycker jag synd om honom, men ligger samtidigt dubbelvikt på tunnelbanan.
Erik fick inte tag på sin kompis så han bestämde sig för att åka hem istället. När han var på väg ner till tunnelbanan såg han att tåget stod inne och skulle precis åka. Istället för att tänka en extra gång sätter han full galopp mot tåget med fokus, jag ska hinna med!
Vad som händer då är att han tar sats och hoppar in genom dörrarna, medens dom stängs. Det är bara det att han hoppar aningen för högt så han slår i pannan och näsroten i taket på tåget. Bakom honom på perrongen klingar en kör: Ooooooooooooooo...
Det är i detta ögonblick, efter att ha kontrollerat näsan, han ringer till mig.
När han väl kom av tåget baddade han pannan med is och väl hemma placerades en påse frysta grönsaker på pannan.
Man kan inte låta bli att skratta åt den här historien även om han faktiskt skadade sig. Jag är bara glad för att han inte lyckades knäcka näsbenet, det hade varit fruktanskvärt.
 
Idag ser han ut såhär, som en liten dinosaurie, men han är ändå världens finaste:)
 
 
 
 
 

Snön har invaderat Stockholm!

 
 

Veckans Make Up

Min lilla Bella håller på att utbilda sig till Make Up artist. Och nu är det inte långt kvar!
Mitt lilla MVG barn behövde en modell både på onsdagen och fredagen, klart man ställer upp:)
 
 
 
Sotade ögon
 
 
Every day make up
 
 
 
Marilyn Monroe
 
 
Bröllops make up
 
 
 
Om ni vill se och veta lite mer om den nyblivne Make Up artisten Isabella Broed har ni här hennes egna hemsida. http://www.isabellabroed.com 
 
 

2014

Det var verkligen skönt att äntligen få träffa mina tjejer och Erik och fira in det nya året. Som ett avslut på mitt slaveri i Oslo. Nu har jag jobbat upp min önskade budget och ska såklart låta den växa detta året. Vem vet, detta kanske är mitt år. Då allting bara plötsligt faller på plats och känns hundra procent rätt. Det hoppas jag i varje fall. So far so good:)
 
Vi firade nyårsaftor hemma hos Eriks polare David Sahlin. Jag måste säga att grabbarna gjorde en dunder insats med maten:) Det är inte ofta jag kommer på middag och där män har varit ute och plockat vildlingon! ;)
 
Otroligt mysig dukning. Och självklart hade värdarna snicksat till det lite med en varsin utmaning under kvällen. Precis så det ska vara! Vi hade också två från Englad på besök och en dansk från Köpenhamn. Jag var i princip den enda som kunde prata svensk - danska med honom. För resten var det engelska resten av kvällen:)
 
 
 
Efter middagen startades ett peas-krig. På bordet fanns nämligen små kulor med tillhörande rör som var till för att skjuta.
Om man gör matten rätt: 2 glas mousserande till förrätten + 2 glas rött till middagen + 1 shot innan vi hunnit till efterrätten + eventuell förtärd alkohol innan måltiden = Peas-krig! :D
 
 
 
 
Resten av kvällen var bara en härlig väntan på det nya året med otroligt sköna människor, alkohol utan gränser och en kamera förståss;)
 
 
GOTT NYTT ÅR!
 
 
 
 
 

Vår mysiga Jul...

Jag har bott i oslo i fyra ganska slitsamma månader. Faktiskt för att det har varit mycket jobb, men också för att min levnads situation oväntat blev - one of a kind. Vilken människa som helst hade behövt ett extra förråd med energi och tålamod för att hålla humöret på topp. Men nu är jag i Stockholm, börjar landa mjukt igen.
 
Hur som helst så blev vår Jul hemma på Hällkistevägen helt underbar. Precis som jag ville.
Tänk att min efterlängtade jul redan är paserad och avklarad för tre veckor sedan... Det är ju helt sjukt hur fort tiden plötsligt går.
 
 
Vi bakade massa massa. Detta är före och efterbild på vårt fina pepparkakshus:)
När vi väl kör igång så är vi seriösa:) Det dekoreras från topp till tå och självklart behövs det lite marsipangubbar runt om det glacerade huset.
 
 
 
Titta så fina lussekatter vi gjorde:)
Finaste i världen!
 
 
 
Vi var 11 personer på julafton, men av julbordet att dömma skulle vi kunna varit ca 20 stycken.
Jag tog med mig matlådor tillbaka till Oslo. 10 stycken packade jag med mig, men faten såg fortfarande lika fulla ut, haha!
 
 
Vi hade gott om paket. Det såg ut ungefär som att tomten värit här och tippat släden. Alla barn är över 20 år, hahahaha! Hur fan lyckas vi då samla på oss så här många klappar?!
Alla hade nog varit väldigt snälla detta året;)
 
 
Även om jag är trött på all jul i skyltfönstren och i folks trädgårdar så kan jag inte låta bli att längta efter nästa år då familjen sitter samlad och myser framför Kalle Anka igen.
 
 
 
 
 
 
 

Vem räknar dagar..

Det har redan hunnit bli 2014 och jag har redan hunnit flytta till Stockholm, alltså lämnat Oslo. Och det är redan 8:e januari.... Micki har redan hunnit fylla 25 och Julia och jag står på tur.
 
25.... Jag minns mina framtidsdrömmar som 20-åring. "När jag är 25 ska jag ha köpt lägenhet och veta exakt vad jag vill ägna mitt liv åt. Jag ska redan ha skaffat hund och bo ihop med den som jag vill dela livet med."
Det gick sådär va...
 
MEN! Mina damer och herrar, jag är glad för det. Jag har under ett års tid tagit mig från botten till toppen. Nu när jag äntligen är klar med mitt impulsiva Oslo ska jag börja mitt nya liv i Stockholm 2014!
 
 
 

Dagarna går så långsamt men tiden så fort...

Jag har redan bott i Oslo i mer än 3 månader. Jag har bara 3 veckor kvar då tåget hem till Stockholm avgår den 30 december. Det efterlängtade tåget.
 
Men jag måste ändå säga att livet här har varit ett äventyr. Jag bodde först med en partygalen mamma i tre månader och nu bor jag i en kollektiv-korridor med 13 totalt oerfarna människor. Kök och badrum är något utav det värsta jag någonsin sett. Men vad kan världen förvänta sig utav 19-20 åringar som för första gången lämnat boet?
 
Såhär såg min micro ut imorse när jag skulle göra frukostgröt... 
 
Behöver jag ens förklara hur jag trivs på detta stället? Här känns det väl som att bilden talar för sig själv...
Inte ens hostel världen över är såhär jävliga!
 
 
Men jag håller mig positiv, för nu är det bara 3 veckor kvar tills jag ska få åka och leva med folk jag älskar!
Jag ska också få åka hem till jul, till min älskade familj:)
wooohoooo!

Världens bästa framtida fru..

För många utav er frön ute bland virvlande löv eller snöflingor så råder stämning utav första december.
Jag förstår att det är en dag för första advent, nedräkning till Jesu födelse eller som jag kallar det Julafton.
För mig är det en helt annan nedräkning som börjar idag. Jag satt och snokade runt bland bilder och album för att hitta det enda rätta, en bild på mig och Ella i vårt livs esse. Jag snubblade över så många roliga bilder från Las Vegas bland annat. Jag säger bara;  "Hang Over" - släng dig i väggen!;)
 
Idag om en månad bor jag med min alldeles egna ängel, gudinna, fru.
 
 
 
 
 

Nespresso

Nu har jag börjat jobba för Nespresso. Det ska verkligen bli kul att få komma igång:)
Vi kommer ta november och december med storm - kvalitets kaffe på väg så var på er vakt;)
 

Farmor har fyllt 70

Förra helgen konkade jag min själv hem med den välbekanta 820:an till Halmstad.
Redan första dagen var det full rulle med fix och trix inför lördagens firande.
Men vi hann med en del familjemys också. Hela familjen Kovac samlades framför tv:n på Hällkistevägen med
3D-brillorna på. Vi kollade igenom resan vi gjorde i våras, till Karibien.

Hahahahahahahahaha....
Det var som att följa familjen Flinta fast inte på stenåldern utan under 2013...
Men det som är härligt nu i efterhand är att se hur glada vi var och hur mycket vi fick ut av varandra under den semestern. Speciellt mamma och pappa som verkligen var förtjänta av en lyx semester efter 50 år. :)
 
På fredagen kom Erik och slöt sig till festfirandet. Han fick också bli lite utav en spring/fix och trix pojke vid sidan av mig.
 
På lördagen var det dags för Anya att fira. Vi hade dekorerat hela salen med bilder och ballonger.
Sedan hade Annica och Amanda satt ihop en Power Point presentation där vi berättade om allt från den dagen hon föddes fram till idag. En lyckad fest med dans, musik och härlig mat.
Anya sa själv; Detta kommer jag leva på länge..
 
 
Jag har tyvärr inga bilder från festfirandet.. Men jag hoppas på att Juliana ska publicera dom på facebook;)
 
 
 
 
 

Efter 25...

Valdete - Efter 25 är det tequila som gäller!
 
steg 1
 
 
steg 2
 
 
steg 3
 

Pomsky


Koser mej

På väg hem nu efter att ha legat under skalpellen. Så nu hämtar jag lite krafter på Tea Lounge innan jag ska hem igen. Lite Chai Latte och cashewnötter... Där har vi det - den ultimata återhämtningskuren!
 
 

Hejdå gamle vän

Nu  sitter jag på sex og samfund på Trondheimsveien 2. Inte visste jag att alla tjänster var gratis här innan man fyllt 25. Kan det bli bättre? 
Nu är det dags att plocka ut staven och bli all natural igen:)
 
Bye bye baby!
 
 

Jenta söker boende

Min annonas har varit väldigt intressant, fortfarande idag strömmart det in mail från folk som har lediga rum.
En snubbe erbjöd mig boende på en båt, tänk va coolt.
Att bo på en liten båt i hamnen i Asker, mitt i vintern. Haha! Det trodde man aldrig att någon skulle fråga:) Dock så ligger det lite för långt bort för mig. Men det hade ju varit ascoolt om den båten hade lagt till på Aker Brygge. Tänk att gå upp därifrån varje morgon:) Snacka om utsikt.
 
 
 
 
 

Adressändring

Jag adressändrade i slutet av augusti. I god tid tycker jag. Så att man hinner skriva på blanketten som skickas hem och så att ingen post till mig går förlorad när jag är i Oslo. Jag skrev mig helt enkelt på gamla goa Hällkistevägen, eftersom min härliga mamma hjälper mig med posten. 
 
Men har min adressändring gått igenom tro? 
Nej.
Har Jessica ringt till adressändring ifrån Oslo 6 ggr och bett om nya blanketter?
Ja. 
Har någon utav dom lyckats hamna i brevlådan på Hällkistevägen?
Nej.
Har Jessica dubbelkollat adressen så att det inte skickas fel?
Ja.
Mer än en gång?
Ja.
Är Jessica skriven på den korrekta adressen nu nästan två månader senare? 
Nej.
 
Så idag efter att ha varit uppriktigt förbannad över telefon, skulle de ringa till postkontoret och se varför mina brev hela tiden skickas i retur. 
Enligt dem var det för att mitt namn inte stod på brevlådan. Det står Kovac på brevlådan och adressen har dom redan i handen. 
 
Så den stora frågan är egentligen hur dom lyckas med att inte leverera posten rätt. Helt otroligt.. 
Och jag som alltid tyckt att Oslo är segast och struligast i världen. Och så plötsligt 2013 så tog det bara 4 dagar att få skattekortet. Man tappar ju nästan hakan. Är världen upp och ner?!
 

Anya 70 år idag!

Grattis grattis lilla farmor.
Nu har du blivit stor;)
 
 
 

titta vad jag hittade...


 Här glider man runt på internet, leker med namn och hittar sig själv på en svettig bild tillsammans med sin egna skönhetsdrottning. Detta är den dagen jag fyllde 24 år och hade fest hemma på Barks Väg. Jag, Bella, Omar och Julia var the last people standing den kvällen.
 
 
 
Jag hittade också:
 
 
Så jävla roligt. Men samtidigt läskigt att man har så mycket bilder på sig själv på nätet. En dag kommer det ha gått från bilder till total kontroll över alla människor, säkert via mobiler. Det är dit världen är påväg, jag lovar!
 
 
 
 

Nehepp..

Tydligen var det ändringar i schemat på den lilla studion, så ingen yoga för mig. Jag som ville hoppa på tåget. Men men, får spana in nästa pass. Jag tog mig i kragen i alla fall och körde ett ordentligt pass på gymmet. Jag kände mig dock som en bit lammkött. Hungriga vargar överallt... Men jag är hemma och säker.
 
På vägen hem ösregnade det. Många hade säkert fått mega panik, men jag tyckte bara att det var en sån befrielse att få promenera i regnet. Jag kanske är en av få, men för mig kan en dags regn nollställa all oro och alla tankar och bara låta mig få starta om. Jag får nya krafter, känner livet. Underbart!
Jag drömmer mig alltid bort till ett liv på varmare ort. Men innerst inne behöver jag alla årstiderna. 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0