Kaaramell

Jag har fyllt 20..
jag vet inte hur jag ska säga att det känns.
Är jag äntligen i rätt ålder för att springa runt och festa och leva livet som en galning,
 eller börjar jag bli vuxen?

Det kommer ta ett tag innan jag har listat ut vad 20 år innebär.

Min födelsedag firade jag på Helgesensgate med mina kära vänner.
Vi åt en härlig kvällsmat med klyftpotatis och falsk fläskfilé.
Och som efterrätt fick jag en födelsedags sång och
en tårta som tjejerna hade bakat, en rulltårts -tårta med grädde och banan.
Världens snyggaste och godaste tårta skulle jag vilja säga.
Och det ryktas om att den är bakad av kärlek!

Dessutom hade jag gjort en alldeles egen drink av de få ingredienser som fanns.
Vin, juice, passions - och sanfransiscodrink mix.
Yummii!..not.. men det var symboliskt!






Senare på kvällen blev det dans i vardagsrummet,
som bjöd på olika varianter och stilar.
Men som vanligt är ingenting överraskande
när det gäller mina brudar.


Är det något dom lärt mig så är det att åldern inte avgör
hur vuxen eller hur ung man är.
Det är helt och hållet upp till en själv att välja om man för
resten av sitt liv  vill vara" ultra - up tight" vuxen eller
"spontant lekande " vuxen. 
Livet är för kort för att leva det på fel sätt.


Jag väljer att vara vuxen på mitt sätt, eller att vara 20 på mitt sätt.
Det duger för ett tag framöver.



Jag åkte hem två veckor efter min födelsedag för att fira med familj och vänner
tillsammans med min mamma som fyllde den 7 februari.
Alltså samma helg jag var hemma.
Jag fick en bärbar data som jag är så tacksam för nu när
man mestadels är rastlös efter jobbet.

Men sedan fick jag även ett väldigt överraskande blommbud
på lördagsmorgonen.
Jag var chockad och glad samtidigt som jag inte fattade någonting.
Men de vackra rosorna visade sig vara från min kära Martin som
under det tillfället var i Thailand.
Tackar snygging!

Resten av helgen spenderade jag med min underbara syster och en rejäl näve skitsnack och svaller..;)