Dejtade en 72-åring

Igår var jag med om den värsta provjobbning som tänkas kan! Jag blev hunsad med, "skälld" på utan anledning och så fort jag skulle till att fullfölja en given uppgift togs den ur händerna på mig. Jag vet att jag behöver jobb men inte så fruktansvärt hårt.
Redan under första timmen var jag redo att kasta förklädet och säga - Tack för mig! Men jag höll ut! För någonting i bakhuvudet sa, ge det en chans - du behöver jobbet - du behöver pengar! Men efter 4 timmar var det nog. Jag ansökte som bartender inte ölflicka/diskplockare/indragare/servitris/springpojk. Det fungerade inte riktigt. Det allra västa var nog när jag blev dragen i armskjortan hela tiden. Jag blev också upplärd att så fort bossen ropade så skulle jag stå vid hans sida som en hund. Man kan väl säga att jag hanterades som en 15-16 årig liten flicka på rådjursben.  På måndag lämnar jag skjorta och det oifyllda kontraktet och säger  - Tack för mig!

På vägen hem fick jag sällskap på tåget av en härlig fyllegubbe. Han var gammal och grå men också rätt så härlig. Det började med att han bugade sig, klev åt sidan och lät mig gå på tåget först. Det gick ju bra, men med hans härliga kommenterer på vägen in i kupén förstod jag att jag skulle få en reskamrat.

Jag fick lära mig att på hans tid var det väldigt mycket lyxigare att åka till Köpenhamn. Då hade dom mat och det var så fint så fint. Jag fick också veta att det tog 1,35 minuter med båten på den tiden. Det fick jag väl höra en sådär 4-5 gånger. Det var väldigt mycket upprepningar och härliga hickningar inblandade i samtalet.

Han berättade faktiskt en väldigt rolig historia om när han var ung och festat i Köpenhamn. 
Dom skulle ta den sena båten hem - halv två på natten. Då hände följande;
Dom samlades i ett gäng på bryggan, en typ av biljettkontrollant kom och klippte i deras biljhetter. Sedan bad han dom att vänta ett ögonblick. Kontrollanten själv gåt på båten och några minuter senare hissade dom in landgången och började färden mot Sverige, med männen kvar på land.

Hallå! Hallå! Ropade dom. Då kom kontrollanten på att han glömt ett gäng på land och ropar i chock.
Hoppa killar! hoppa!
Jag citerar: Vi var ju rätt toppade då så som vi stod och skumpade, så inte kunde väl vi hoppa?!
Dom kunde inte göra annat än att vänta på morgonbåten. Haha!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0